Paper short abstract:

I ståuppkomik är det viktigt det finns en tillit mellan ståuppkomikern och publiken för att ett framträdande ska bli lyckat. I detta paper undersöker jag hur ståuppkomikerna kan bygga upp men också förlora publikens tillit, samt hur ståuppkomikernas tillit till publiken påverkar vad de skämtar om.

Paper long abstract:

I ståuppkomik är det viktigt det finns en tillit mellan ståuppkomikern och publiken för att ett framträdande ska bli lyckat. Ståuppkomikerns ethos, det vill säga att hen framstår som en trovärdig och rättskaffens person, är en förutsättning för att denna tillit ska uppstå. Om en ståuppkomiker blir misstrodd av publiken kan det vara svårare för hen att framstå som rolig. Detta blev till exempel tydligt i och med ”Metoo”-rörelsens framfart, då ett antal svenska och amerikanska ståuppkomiker anklagades för våldtäkt och/eller sexuellt ofredande, vilket ledde till att flera av dem slutade uppträda (åtminstone för ett tag). Ett annat exempel är när de svenska komikerna Simon Gärdenfors och Anton Magnusson blev avbokade från att uppträda på ståuppkomikklubbar efter att flera kända personer uppmanat till bojkott av deras kontroversiella låt ”Knulla barn”.

I detta paper utgår jag från mitt pågående avhandlingsprojekt där jag analyserar hur normer utmanas och reproduceras inom ståuppkomik. I mitt empiriska material, som består av intervjuer med ståuppkomiker, observationer av ståuppkomik och debattartiklar om ståuppkomik, artikuleras ofta vikten av ståuppkomikernas ethos. På vilka sätt försöker ståuppkomikerna skapa tillit hos publiken och hur kan de förlora denna tillit? Informanterna berättar bland annat om att publiken tappat förtroendet för dem när de har skämtat på ”fel” sätt, men också att de kan utnyttja publikens tillit till dem genom att berätta oväntat provokativa skämt, vilket skapar en komisk effekt. Även ståuppkomikernas tillit till att publiken förstår skämten och inte försöker misstolka dem kan vara avgörande för vilka skämt de väljer att berätta.

Paper short abstract:

How does trust relate to experiences of respect and visibility in society? Can you be threatened by national security systems? If so, how does that affect your possibility to trust people supported by the same security systems? How does this affect the building of trust?

Paper long abstract:

How does trust relate to experiences of respect and visibility in society, politics and everyday life?

Can you be threatened by national security systems? If so, how does that affect your possibility to trust people supported by the same security systems? Do they understand and show respect for your needs or do they respond in a way that accumulate stress and mistrust? How does such a situation affect a persons building of trust?

Research has shown health systems in Sweden has a history of misusing trust. Racialzed women could be sterilized secretly while in hospital for stomach surgery. An ongoing mistrust among sami persons against cultural appropriation and registration of cultural heritage sites results in few registrations in the security system for sacred places or graves. “Its better that they become overrun by a forest machine, than that They will steal them.” (interview 2021)

It shows clearly that the idea of a Swedish ownership and use of the artefacts and the cultural heritage sites, is worse than that they are destroyed.

In this workshop I will put a questionmark on the relation between trust and social and political representation. If you are not respected or represented in the norm for “humanity” “society” or “social needs”, are you even surrounded by an everyday human to human respect?

Paper short abstract:

Utifrån ett etnologiskt perspektiv och med hjälp av begreppet 'epistemiskt självförtroende' (Fricker 2007) utforskar jag hur erfarenheter från vårdmöten där patienten misstros av vårdpersonalen kan påverka patientens tillit till sitt eget omdöme och sig själv som uttolkare av sina kroppssignaler.

Paper long abstract:

I mitt material – insamlat genom semistrukturerade djupintervjuer med patienter som sökt medicinsk hjälp för förlossningsskador eller diagnoser som endometrios och vestibulit – framkommer flera aspekter som rör tillit. Det handlar dels om sjukvårdspersonalens tillit till dessa patienters utsagor, tolkningar och trovärdighet kontra tilliten till medicinsk utrustning. Det handlar också om patienternas tillit till en viss vårdgivare liksom till medicinsk expertis, medicinska praktiker, sjukvårdsapparaten och medicinsk kunskapsproduktion i stort. Det jag vill fokusera på i denna workshop handlar emellertid om en annan form av tillit; tilliten till sig själv som kunskapssubjekt i uttolkandet av sina egna förnimmelser, kroppssignaler och kroppsliga erfarenheter. Denna tillit hänger ofta ihop med de först nämnda formerna av tillit i denna kontext. Deltagarna i min studie har erfarenheter av att bli misstrodda, förminskade och ifrågasatta i vårdmöten rörande sin sexuella, reproduktiva och hormonella hälsa. Deras upplevelser av smärta och andra komplikationer tas inte på allvar och de får höra att ”allt ser fint ut”. I denna workshop vill jag utifrån ett etnologiskt perspektiv diskutera hur sådana erfarenheter kan påverka tilliten till det egna omdömet och uttolkandet av kroppssignaler. Hur kan erfarenheter från det kulturellt kontextuella vårdmötet bäras med och förkroppsligas i patienters vardag och i meningsskapandet kring och förståelsen av sig själva, sin kropp och den smärta de upplever? För att analysera detta tar jag bland annat hjälp av det moralfilosofiska begreppet 'epistemiskt självförtroende' (Fricker 2007).

Paper short abstract:

I pågående avhandlingsarbete undersöker jag kvinnors situation som tillfälliga innehavare av en bostad på andrahandsmarknaden där jag bland annat diskutera hur tillit kommuniceras, uttrycks och förstås i interaktionen mellan hyresvärd och hyresgäster på andrahandsbostadsmarknaden.

Paper long abstract:

”Presentera dig själv så utförligt som möjligt för att maximera dina chanser att hitta ett boende”.

I min avhandling studerar jag erfarenheter av andrahandsbostäder och förmedlingen av dessa. Första steget för att få en bostad är ofta genom sökandet på internet, att svara på en bostadsannons eller bli kontaktad genom den annons som man själv lagt ut på någon av de olika bostadssökarsidorna på internet. Många hyresvärdar värderar att känna förtroende för personen de hyr ut till och på internet delas tips hur man bäst kan utmärka sig för att ge ett trovärdigt, ärligt och tillitsfullt intryck när man söker en bostad att hyra i andrahand. Utifrån Moeller and D’Ambrosios (2021) begrepp profilicity och Alcoffs (2019) public self -lived sense of self är jag intresserad av att förstå hur identitet, självpresentationer och självbild skapas genom ”publika” konton/profiler. Något som jag skulle vilja diskutera vidare med er i workshopen är vilka kroppar, beteende och egenskaper som förstås som tillitsfulla och trovärdiga. Hur tolkar de bostadssökande kvinnorna förväntningar och krav om tillit, godhet, skötsamhet? Hur går dem tillväga för att förmedla en förtroendeingivande bild av sig själv och hur kan tillit diskuteras i termer av internaliserade och förkroppsligade praktiker?

Referenser

Alcoff, Linda Martín. Public Self/Lived Subjectivity. I: Weiss et al. (2019). 50 concepts for a critical phenomenology. Nortwestern University Press.

Moeller, Hans-Georg and D’Ambrosio, Paul J (2021). You and your profile. Columbia University press